Dagens finaste!

Just nu mår jag inte alls tipptopp. Suger. De nya tänderna gör ont, hela huvudet gör ont, är varm (feber?), helt moody (gråten i halsen mest hela tiden helt utan anledning) och så satans jäkla trött! Det kom så plötsligt också. Helt lycklig och nöjd i helgen och nu bara skit. Fattar ingenting.
Idag berättade min bästa vän att hon ska förlova sig. Hur underbart som helst! Hon förtjänar all lycka i världen! Men när jag kom hem insåg jag att jag knappt visat det för henne, på grund av den här tröttman. Fick skicka ett sms och förklara. Och så grät jag en skvätt över att jag var en så dålig och ynklig vän. Självömkan hej.
Imellanåt tänker jag att jag borde vara lite mer tacksam. Jag borde vara jävligt tacksam! För jag har det så fantastiskt bra. Men ofta går jag omkring och är missnöjd, orolig, irriterad, avis, självömkande, osv. Är rätt negativt lagd tyvärr. Hellre ta ut det värsta i förskott, än det bästa... Jag har så myckt gott i mitt liv, men har så svårt att se det!
Igår bad en av mina favvobloggare sina läsare att skriva om det finaste som hänt dem under dagen, för att hon kände sig lite nere. Typ 350 fina berättelser fick hon. Piggade även upp mig!
Och gav mig inspiration så här i deppigheten. Jag ska varje dag (jag känner för det; inget i denna blogg är ett måste!) skriva det finaste som hänt under dagen. Det kan vara hur litet eller hur stort som helst. Bara det är fint! Så kan jag titta på det sådana här dagar och komma på att det kanske inte är så illa ändå.
Dagens finaste idag kommer från jobbet. Hade samling med fyra rätt nya ettåringar, som det varit ett himla sjå med. Idag satt de lugnt och stilla, nöjda och glada på sina egna platser och åt päron med god aptit. Jag tittade på dem och kände sån värme. De är så fina och härliga, de där små personerna! Och jag får vara med på ett hörn och följa och påverka deras utveckling. Sådana stunder väger upp all stress och mög som annars lätt förtar glädjen med arbetet.
Puss på dem, puss på min kära vän och puss på mig själv!