Den här låten har suttit som cement i mitt huvud hela veckan. Går icke att få bort den. Sjukt catchy alltså. Och man kan ju inte annat än att bli en smula pepp. Men jag har så himla svårt för Lady Gagas variant. Den är helt överhurtig, som en melodifestivallåt på speed. Säkert självskriven på alla Friskis och Svettis-pass hädanefter, men för mycket för mig. Och videon är galet ful. Men som sagt, likväl sitter låten där på repeat från morgon till kväll. Därför får ni här den här lill-tjejens version istället. Jag är inget fan av barnstjärnor, men det här går ju inte att motstå. Klart bättre än originalet.
Så där, nu hoppas jag att ni fått låten på hjärnan istället, så kanske jag slipper den. Som ett rart litet kedjebrev...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar