söndag 26 december 2010

Käraste morfar



Ofta är livet dans dans dans och roligheter och mys. Men ibland är det också sorg och värk ända in i hjärteroten. Idag var en sådan dag. Min morfar var den friskaste och hurtigaste människa jag visste. Han jobbade till han var typ 75 och gick alltid jättejättesnabbt. Nu är det bara en skugga kvar och det är det sorgligaste jag varit med om. Idag har jag tänkt på honom, pratat om honom och suttit i bilen utanför hans hem och gråtit. Idag går det bara att lyssna på den här sången.
Kram på dig morfar!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar